idacharlottee

lite bilder från några jobbiga 36 timmar.




En snabb version
Natten mot fredag gick mitt vatten ca kl 3.45
Fredag kl 8.15 var vi inne på förlossningen för en kontroll, allt såg bra ut och efter ca 2 timmar fick vi åka hem. Vi skulle invänta värkarna. Som aldrig kom. Lördag kl 8.15 var vi inne igen för ytterligare kontroll. Allt såg bra ut men vi fick stanna och jag fick ett piller som skulle hjälpa livmodertappen att mjukna upp. Kring 11.00 vart jag igångsatt med dropp, och efter några timmar kom mina första värkar, i början tyckte jag inte alls det var farligt men fram mot kvällen var värkarna nästan outhärdiga men eftersom min kropp inte sammarbetade och öppnade sig fick jag inte ta ryggbedövning. Kring tio när jag var helt slutkörd bestämde sig personalen för att ta bort droppen och ge mig morfin så jag skulle kunna sova någon/några timmar och få nya krafter. Värkar försvann dock inte och efter två timmar fick jag "bricanyl" det hjäpte då kom bara värkarna två ggr i timmen och jag kunde somna där i mellan. Tre timmar senare vaknade jag igen och två timmar efter det kring 6.00 satte dom igång mig med dropp igen. Denna gång med större resultat under mina 5timmars vila hade jag öppnat mig 2,5cm och efter två timmar med dropp var jag öppen fyra. Och jag fick bedövning! Det mest värda någonsin det var som om jag fick nytt liv. Efter det gick det hela bra, varje timme var jag mer och mer öppen och kring kl 19.00 kom mina krystvärkar. En timme senare var lillan född, och jag var mamma. Det var onekligen den värsta smärtan jag upplevt men jag hade föreställt mig det ännu värre. Men med den belöning jag fick skulle jag göra om det 1000ggr om. Hon är det allra vackraste och underbara jag någonsin skådat. Och det känns som om livet fick 1000ggr större mening. Jag älskar henne mer än allt, det går inte att sätta ord på. Så mina vänner, det får ni uppleva själva. Helt obesrklivligt.